Neapel är...

...en bitter sol, tusen färger och en dröm

De senaste åren har staden Neapel i den syditalienska regionen Kampanien fått ett minst sagt dåligt rykte. Roberto Savianos avslöjande reportage om Camorran tillsammans med den så kallade sopskandalen har gjort att turisterna sviker och att stadens rykte avsevärt försämrats. Konstigt kan tyckas för det är stadens tuffa yttre som alltid lockat turisterna att ta sig Neapel. Neapel, denna magiska stad, som är precis det som den napoletanska musikern Pino Daniele sjunger om i en av sina största framgångar Naplu'è (Neapel är). Neapel är en bitter sol, tusen färger, en doft av havet och en dröm, alla vet det men egentligen vet ingen sanningen. Det har alltid legat en smutsig slöja över Neapel, och det är den tillsammans med mystiken kring mafian och stadens kalabilik som är charmen med det som många kallar för Italiens hjärta. Som turist går det inte att frångå att det är något magiskt och exotiskt över denna hamnstad där den ligger på sluttningen av vulkanen Vesuvius. Se Neapel och dö heter det enligt talesättet, vars betydelse bottnar i stadens obeskrivliga skönhet som gör att det inte finns någon plats i världen som efter att ha sett Neapel kan slå dig med samma häpnad.

I Neapels äldsta stadskärna, som 1995 fick ta plats på UNESCOs världsarvslista, blandar sig ljuvliga doftar från pizzerior, bagerier och frukstånd med frän doft från fiskhandlare och överfyllda soptunnor. Neapel är, det behagliga kaos som uppstår när försäljare lockar till sig kunder, när mammor kallar hem sina små till middag och när napoletanska ungdomar i bil stressade tutar på sina medtrafikanter för att inte bli mer än 30 minuter försenade till sina aktiviteter. Att tro att staden är den Lady & Lufsen idyl vi ofta har i våra huvuden när vi tänker på Italien är att missta ta sig. Hit kommer du inte för att njuta av stillsamma promenader i öde gränder där doften av Bouganville ligger som en slöja. Nej till Neapel kommer du för att uppleva den riktiga italienska hetsen, essansen av Italien samlad i ett kaos där mat och doft har har centrala roller.

Neapel är ett paradis för gourmet som gourmand, här har pizzan, i den klassiska pizza Margherita, sitt ursprung. Pizzan sägs ha fått sitt namn då den togs fram som en paradrätt av pizzabagaren Raffaele Esposito i den italienska trikolorens färger, rött (tomat), vitt (mozzarella) och grönt (basilika) till ära av drottning Margherita av Savojens besök i Neapel 1889. Den napoletanska pizzan har en tunn grund och en tjockare kant som ska vara mjuk och saftig, dessutom serveras den alltid med den ljuvliga buffel mozzarellan som är typisk för regionen. Neapel som gastronomiskt varumärke omfattar betydligt mer kulinariskt avancerade rätter än pizzan. Staden har ett Italiens främsta utbud av fisk och skaldjursrätter, till exempel klassiker som Vermicelli alle vongole Veraci (en typ av pasta med musslor), zuppa di pesce (fisksoppa) och alici fritte (friterad ansjovis). Även när det det gäller kött så har napoletanarna satt sina avtryck i den italienska mattradition. Bland annat med sin egen typ av ragu, på neapolitanska rraù, som skiljer sig avsevärt från den bolognesiska ragun. I Neapel innebär ragù en kraftig köttfärssås med hela köttbitar, där själva basen i såsen används som kondiment till pasta och köttet äts som en “secondo” (andra rätt). En annan klassisk kötträtt som har sitt ursprung i det kampanska köket är Bistecca alla pizzaiola, en köttbit som innan servering får puttra i stekpannan tillsamman med solmogna tomater, färska örter och vitlök.

Napoletanarna stoltserar dessutom, enligt dem själva, men världens godaste kaffe som sägs vara just så gott på grund utav det napoletanska vattnets egenskaper. Kaffet, caffè, dricks dygnet runt och gärna i sällskap men aldrig akompagnerad av något annat än ett glas vatten. Dolce (sötsaker) äter du efter huvudrätten och innan kaffet. Det finns ett otal antal delikatsser att välja mellan när det kommer till efterätter och det är lätt att bli förvirrad och osäker, våga testa något nytt istället för att ta det säkra före det osäkra som ofta innebär en tiramisù eller pannacotta. Smaka istället på en neapolitanska klassiker, den svampformade romdränkta sockerkaks desserten Babà, som enligt napoletanarna är “en allvarlig sak” (Il babà è una cosa seria). Babà kräver, trots sitt enkla yttre, en komplicerad tillagningsprocess och är väl värd ett smakprov. Andra sötsaker väl värda ett ögonblick av uppmärksamhet är sfogliatelle, krispiga smördegsknyten fyllda med ricotta och kanderad apelsin. Eller varför inte la delizia al limone, en limoncello (citronlikör) indränkt sockerkaka med citronkräm på toppen. Den precis som en annan godbit, la torta caprese, kommer inte direkt från Neapel utan ifrån Sorrento respektive Capri, men har båda kommit att bli två av napoletanarnas favorit efterrätter till fester och högtider.

Om inte stadens kulinariska utbud räcker till som grund för ett besök har Neapel ett fantastiskt utbud av kulturella sevärdheter och fantastiska historiska byggnader som till exempel gallerian Umberto I, Castel sant'Elmo och Castel Nuovo. Är du på besök i Neapel får du heller inte missa ett besök i Pompeiji, den stad som vulkanen Vesuvius ödelade i och med ett enormt utbrott 79 f.kr. De föremål och ägodelar som arkeologer grävt fram i samband med utgrävningarna i Pompeiji kan beskådas på arkeologiska museet i centrala Neapel och är väl värt ett besök för den som är prylgalen. Klicka här för att läsa mer om Pompeiji. Men känslan av Neapel får du bäst genom att bara strosa runt i gränderna i stadens äldre delar, stadens kaos syns även i arkitekturen där fantastiska palats och kyrkor står sida vid sida med slitna bostadshus. Trots det kaos som präglar staden så tar napoletanarna dagen som den kommer och det är just detta lugn mitt i kaoset som gör att du som turist dricker caffè med ett leende på läpparna medan du iaktar stadens liv och rörelse. Klicka här för att boka vandrarhem, B&B och annat boende i Neapel.